1887

Nordisk äktenskapsrätt

En jämförande studie av dansk, finsk, isländsk, norsk och svensk rätt med diskussion av reformbehov och harmoniseringsmöjligheter

image of Nordisk äktenskapsrätt

I denna bok redogörs för likheter och olikheter i de nordiska ländernas äktenskapsrätt. Här behandlas ingående och upplösning av äktenskap, underhållsskyldighet mellan makar och f.d. makar samt alla frågor som rör makars förmögenhetsförhållanden (äganderätt och giftorätt, ansvar för skulder, avtal mellan makar, bodelning, skevdelning och jämkning m.m.). Äktenskapsrätten är likartad i de nordiska länderna, men den gemensamma lagstiftningen från 1920talet har glidit isär genom lagstiftning i respektive länder. Bärande teman är hur dessa olikheter kan orsaka problem när medborgare flyttar över en nordisk gräns samt om harmonisering är möjlig. På uppdrag av de nordiska justitieministrarna har en arbetsgrupp undersökt möjligheterna att harmonisera familje och arvsrätten samt rättsförhållandet mellan barn och föräldrar i Norden. Undersökningen redovisar de viktigaste olikheterna i rättsreglernas utformning, tillämpning och syften. Den klargör vilka olikheter som kan vålla praktiska problem. Vidare beskriver den i vilka frågor det från praktiska utgångspunkter finns ett behov av ett nordiskt lagstiftningssamarbete. Slutligen skapar den en bild av vilka frågor som kan lämpa sig för nordiskt lagstiftningssamarbete på kort, medellång och lång sikt. Denna bok ingår i en serie om tre. De övriga två är Nordisk arverett (Nord 2003:3) och Nordisk børneret (Nord 2003:4). Anders Agell är professor i civilrätt vid Uppsala universitet.

Swedish

.

Skevdelning och jämkning vid bodelning. Giftorättssystemets tillämpningsområde

Det har tidigare beskrivits hur man i det nordiska samarbetet redan på 1910-talet kom överens om principen att all egendom som en make ägde skulle vara giftorättsgods (»fælleseje«/»felleseie«), om den inte gjorts till enskild egendom (»særeje«/»særeie«) genom äktenskapsförord eller genom villkor av tredje man i testamente eller vid gåva till make. Rätten att få dela värdet av den andre makens giftorättsgods vid bodelning var sålunda, och är i princip alltjämt, oberoende av om en make förvärvat egendom under äktenskapet eller om han ägt den sedan tidigare. Samtidigt innebar giftorätten i denna utformning inte samäganderätt; varje make ägde sin egendom. Giftorätten var och är ett latent anspråk på framtida delning av den andre makens giftorättsgods, om inte förr så vid äktenskapets upplösning.

Swedish

This is a required field
Please enter a valid email address
Approval was a Success
Invalid data
An Error Occurred
Approval was partially successful, following selected items could not be processed due to error