1887

Hushållens överskuldsättning i Norden

Rapport från ett samnordiskt forskningsseminarium om orsakerna till och konsekvenserna av nordiska konsumenters överskuldsättning

image of Hushållens överskuldsättning i Norden

Denna rapport är resultatet av det första tvärvetenskapliga forskarseminariet i Norden som behandlar överskuldsättning som samhällsfenomen. Framväxten av den moderna form av överskuldsättning som vi idag ser i de allra flesta västerländska samhällen, utgör ett allvarligt hot inte enbart mot de direkt drabbade individerna och hushållen, utan även mot samhället i sin helhet. Överskuldsättningsproblemen av den nya typ som vi här diskuterar, tog sin början i mitten och slutet av 1980-talet. Vad gäller de nordiska länderna tyder mycket på, att Norge och i viss mån Danmark, kom att drabbas tidigast, medan Sverige och Finland kom att drabbas extra hårt ungefär samtidigt, under den svåra ekonomiska recessionen 1990-1994. Man hade kunnat tro att den svåra situationen som vi bevittnade för ett tiotal år sedan skulle vara av övergående natur. Det finns dock inget som tyder på att detta antagande skulle stämma. Många nordiska hushåll är återigen höggradigt kreditberoende, och kan sägas balansera på en mycket skör tråd om hastigt påkomna och oförutsägbara omvärldshändelser skulle drabba dem. Det är också så att stora grupper av unga och ekonomiskt sårbara konsumenter nu träder in på kreditmarknaden. Statistik från de nordiska länderna, men även från länder inom den Europeiska Unionen, visar att antalet överskuldsatta hushåll, och hushåll med betalningsproblem, inte minskat påtagligt sedan krisåren. Detta sammantaget gör att vi kan tala om överskuldsättning som ett av det moderna konsumtionssamhällets mer allvarliga gissel.

Finnish

.

Krisbetingade känsloreaktioner hos överskuldsatta (in Swedish)

Svenska hushåll är idag höggradigt kreditberoende. Enligt Riksbankens beräkningar uppgick hushållens skuldsättning i mars 2003 till sammanlagt 1 343 miljarder kronor, vilket är en ökning med 25 miljarder jämfört med föregående år (Konsumentverket, 2003). Det har även skett en kraftig uppgång av skulderna i förhållande till den disponibla inkomsten, den så kallade skuldkvoten, under de allra senaste åren. Hushållens skuldkvot uppgick i slutet av juni 2002 till 115 procent, vilket dock fortfarande inte når upp till toppnivåerna i slutet av 1980-talet då skuldkvoten uppgick till 135 procent. Enligt Upplysningscentralen-UC, är det dock ett färre antal personer som står för den ökade upplåningsvolymen jämfört med tidigare. Följaktligen utsätter sig de som står för denna ökade upplåning för en stor finansiell risk. I samma rapport tar man även upp en omnibusundersökning genomförd av SCB år 2002. I denna undersökning kom man fram till att sju av tio (71 procent) medborgare har lån och krediter, vilket motsvarar drygt 4,3 miljoner personer och visar på en klar ökning från tidigare år. Den högsta andelen låntagare fanns inom åldersintervallet 35-49 år, och det fanns ingen märkbar skillnad med avseende på kön och bostadsort. Lånens storlek har ett starkt samband med i vilken fas av livscykeln man befinner sig, och inkomsternas storlek. De grupper vilka i genomsnitt har de till omfattningen största lånen, utgörs av de personer som befinner sig i etableringsfasen, d v s de som skaffar kapitalvaror, bil och bostad. Dessa personer är vanligen mellan 25-49 år, höginkomsttagare och boende i egnahem (Konsumentverket, 2003).

Finnish

This is a required field
Please enter a valid email address
Approval was a Success
Invalid data
An Error Occurred
Approval was partially successful, following selected items could not be processed due to error