1887

Nordiskt policy-sammendrag

Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion

image of Nordiskt policy-sammendrag

Trots 20 års politikutveckling för hållbar konsumtion (UNCED 1992), fortsätter den materiella konsumtionen och miljöpåverkan att öka i Norden och Europa. Det är orealistiskt att förvänta sig att ett hållbart samhälle ska komma till stånd utifrån nuvarande politiska strategier. De förändringar som ska till är betydande och forskningen som använts för denna studie visar att beslutsfattarna har en uppsjö av möjligheter att skapa positiva förändringar. Målet med denna studie är att skingra myter som motarbetar hållbarhet genom att lägga fram kunskap om konsumentbeteende för att främja effektiv policy i Norden. Denna studie använder sig av kunskapsförmedlings-konceptet som utgångspunkt. Forskningsresultaten har strukurererats kring konsumentbeteende och hållbar konsumtion med målet att undanröja myter och göra bevisen mer åtkomliga för vår publik. Varje avsnitt belyser och kommunicerar forskningens politiska betydelse med utgångspunkt från flera olika ämnesområden. I stället för att sprida resultaten som ett fullbordat faktum i slutet av projektet, används studien som en språngbräda för dialog med beslutsfattare och andra intressenter genom intervjuer, fokusgrupper och webbseminarier.

Swedish

.

Viktiga lärdomar om kunskapsförmedling

Ett av de största hindren för effektivt evidensbaserat politiskt beslutsfattande om hållbar konsumtion är att missuppfattningar, förenklingar och generaliseringar om konsumentbeteende lever kvar: det vi här kallar myter. En av de saker som komplicerar det hela är att det finns ett uns av sanning i alla myter. Den viktigaste frågeställningen är alltså att hitta och presentera tillgängliga belägg på ett objektivt och balanserat sätt. Ett annat problem är att forskning om konsumentbeteende är mycket komplex och kan vara svår att föra in i den politiska sfären, särskilt som majoriteten av de beslutsfattare som utformar hållbar konsumtionspolitik har en bakgrund inom ekonomi, teknik, juridik eller naturvetenskap, medan beslutsfattare med beteendevetenskaplig bakgrund är underrepresenterade. Som ett resultat av denna strukturella inlåsning används inte tillräckligt med beteendevetenskapliga belägg.

Swedish Danish, Icelandic, English

This is a required field
Please enter a valid email address
Approval was a Success
Invalid data
An Error Occurred
Approval was partially successful, following selected items could not be processed due to error