1887

Nordiska rättsliga myndigheter och det straffrättsliga samarbetet I EU

image of Nordiska rättsliga myndigheter och det straffrättsliga samarbetet I EU

Utgångspunkten i de nordiska länderna är att statlig myndighetsutövning skall följa grundläggande förvaltningsrättsliga principer. I det straffrättsliga samarbetet i EU har de nordiska länderna hävdat att också andra rättsliga myndigheter än domstolar kan användas i detta samarbete. Det har dock ofta visat sig vara svårt att få förståelse för denna hållning, något som kan ha sin grund i otillräcklig kunskap om de nordiska ländernas myndighetsstrukturer och tjänstemannatraditioner eller, i värsta fall, en bristande vilja att förstå och respektera att EU:s medlemsländer av historiska och andra orsaker har olika tillvägagångssätt när det gäller att trygga rättssäkerheten. I denna publikation beskrivs de övergripande principer som i Danmark, Finland, Sverige, Norge och Island gäller för de statliga myndigheternas verksamhet och tjänstemän. Texten har författats av hovrättslagmannen Hans Frennered, Göteborg, biträdd av jur. dr Ingrid Helmius, Uppsala, i samråd med tjänstemän vid övriga berörda länders justitiedepartement.

Swedish

.

Nordiska rättsliga myndigheter i det straffrättsliga samarbetet i EU

I Europeiska Unionens rättsakter på området för samarbete i rättsliga och inrikes frågor används ofta begreppet rättslig myndighet. Särskilt har så varit fallet efter det att Europeiska rådet vid sitt möte i Tammerfors I oktober 1999 antog ett åtgärdsprogram för att genomföra principen om ömsesidigt erkännande av domar i brottmål. Ett tidigt exempel där begreppet används är rambeslutet av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna, i vilket förekommer såväl utfärdande som verkställande rättslig myndighet. Klart står numera att med rättslig myndighet inte enbart avses domstolar I egentlig mening och åklagare utan även andra myndigheter. I rambeslutet av den 18 december 2008 om en europeisk bevisinhämtningsorder anges exempelvis att en sådan order endast bör kunna utfärdas av domare, domstolar, undersökningsdomare, allmänna åklagare och vissa andra rättsliga myndigheter som utses av medlemsstaterna. Än tydligare framgår det I rambeslutet av den 27 november 2008 om ömsesidigt erkännande av domar och övervakningsbeslut, där det föreskrivs att medlemsländerna får utse andra myndigheter än rättsliga myndigheter under förutsättning att dessa är behöriga att fatta motsvarande beslut enligt landets nationella regler. Samma formulering används i ett rambeslut om ömsesidigt erkännande av beslut om övervakningsåtgärder för brottsmisstänkta (artikel 6.2), dock med det undantaget (artikel 6.3) att en arresteringsorder (enligt artikel 18.1) skall utfärdas av en rättslig myndighet.

Swedish

This is a required field
Please enter a valid email address
Approval was a Success
Invalid data
An Error Occurred
Approval was partially successful, following selected items could not be processed due to error