Table of Contents

  • Det nordiska miljömärket Svanen bedöms vara ett av de bästa exemplen på framgångsrikt arbete med miljömärkning i hela världen. Svanen har en stark ställning i Norge, Sverige, Finland, Danmark och Island, men framgången har inte varit lika stor i de självstyrda områdena. På Grönland har hittills ingen Svanenlicens utdelats, på Färöarna finns det endast två Svanenmärkta företag och på Åland fyra.

  • Det nordiska miljömärket Svanen bedöms vara ett av de bästa exemplen på framgångsrikt arbete med miljömärkning i hela världen. Svanen har under en längre tid haft en mycket stark ställning i Norge, Sverige, Finland och Danmark. På Island har det också skett en snabb utveckling under de senaste fyra åren, vilket avspeglas i att antalet Svanenlicenser mer än femdubblats på 4 år. Däremot har Svanen inte haft lika stora framgångar i övriga mindre samhällen i Norden. På Grönland har hittills ingen Svanenlicens utdelats, på Färöarna finns det endast två Svanenmärkta företag och på Åland fyra.

  • Hösten 2012 publicerade Nordiska ministerrådet ett häfte med 18 goda exempel (“succéhistorier”) från små företag som verkar i mindre samhällen i Norden och som fått sina varor eller tjänster miljömärkta med Svanen eller EU Ecolabel. Dessa exempel visar att miljömärkning inte bara är möjlig utan också lönsam, inte bara i storstäderna utan också i mindre samhällen. Stefán Gíslason i Environice på Island gjorde sammanställningen på uppdrag av Nordiska ministerrådets Småsamfundsgrupp, som är en undergrupp till ministerrådets arbetsgrupp för hållbar produktion och konsumtion (HKP-gruppen).

  • Svanens avgiftsstruktur är en viktig fråga när det gäller intresset för Svanen i små företag och samhällen. Svanen har en liknande avgiftsstruktur i de fem nordiska länderna, med något varierande belopp. För att förenkla för företag att sälja Svanenmärkta produkter på hela den nordiska marknaden utvecklas nu ett gemensamt avgiftssystem, Nordisk avgiftsgrupp (NAG). Vissa produktgrupper har redan upptagits i NAG-systemet, vilket innebär att varje licens automatiskt blir en nordisk licens och att den berörda produkten inte behöver registreras för att säljas i andra nordiska länder. Producenten måste däremot meddela Nordisk Miljömärkning om vilka länder han/hon avser sälja sin produkt i och fortsatt rapportera omsättningen uppdelad per nordiskt land. Till följd av denna utveckling blir skillnaden i avgifter mellan länder allt mindre.

  • Denna rapport handlar främst om Småsamfundsgruppens geografiska arbetsområde, d.v.s. Island, Färöarna, Åland och Nordnorge samt Grönland. Detta avsnitt innehåller en kort översikt över Svanens status i dessa fem områden.

  • Som framkommit har Svanen ingen rättslig status som ett officiellt miljömärke på Färöarna och Grönland. I Danmark finns det nationella lagar och förordningar om miljömärkning, i vilka det tydligt anges att lagen inte gäller Färöarna och Grönland. Detta kan tolkas som att Svanen har reglerats ut. Finland har ingen lagstiftning om miljömärkning och inte heller Åland har lagstiftat om detta.

  • I detta avsnitt presenteras rekommendationer ang. riktlinjer och åtgärder för att öka antalet Svanenmärkta företag/varor/tjänster i mindre samhällen i Norden, samt en beskrivning av hur detta arbete kan organiseras och finansieras. Det bör framhävas att rekommendationerna är författarens och återspeglar inte nödvändigtvis Småsamfundsgruppens synpunkter. Trots detta skulle de kunna vara ett viktigt underlag för gruppens framtida arbete med att stärka Svanens ställning i mindre samhällen i Norden.