Table of Contents

  • Grön tillväxt är ett begrepp som kommit högt upp på den nordiska agendan. Grön tillväxt innebär att naturresurserna används effektivt och att ekonomisk utveckling skapas samtidigt som utsläpp av såväl koldioxid som andra skadliga ämnen minskar. Grön tillväxt baseras på att investeringar för en bättre miljö är en drivkraft för ekonomiskt tillväxt och inte en begränsning. I konkreta termer är definitionerna på grön tillväxt dock tämligen oprecisa. De berör exempelvis inte allt som är miljövänligt, om det inte samtidigt bidrar till tillväxt, och det berör inte enbart innovationer i produkter utan även metoder och processer. Flera delar av samhällsekonomin blir med nödvändighet involverad utifrån komplexa samband för att skapa en grönare tillväxt, och det torde stå utom tvivel att en omvandling till ett samhälle karakteriserat av grön tillväxt kräver insatser i denna riktning också inom utbildnings-, forsknings- och innovationspolitik.

  • Hållbar utveckling fördes upp på den världspolitiska dagordningen som begrepp under slutet av 1980-talet av FN:s kommission för miljö och utveckling. Då, liksom under FN:s Rio-konferens några år senare, betonades att ekonomiska och sociala förhållanden är tätt sammanbundna med god miljö. Det innebär att flera delar av samhället har betydelsefulla roller för att nå framgång i miljöarbetet. Numera är det många som ser ekonomi och miljö-energi som en odelbar helhet, och globalt talas om vikten att arbeta för ”grön tillväxt”.

  • FNs kommission för miljö och utveckling lanserade 1987 begreppet ”hållbar utveckling” där ekonomiska och sociala förhållanden är tätt sammanbundna med god miljö. Redan ett tiotal år tidigare hade detta synsätt börjat formuleras av Lester R. Brown. I ett antal böcker och i och med grundandet av Worldwatch Insititute 1975 satte han fokus på jordens begränsade biokapacitet, befolkningsutvecklingen och hur ett samhälle bör utvecklas i samklang med naturens tillgångar.

  • I de nordiska länderna finns ett starkt engagemang, en hög ambitionsnivå och en stor samsyn när det gäller miljöfrågor, vilket har bidragit till att ge de nordiska länderna hög trovärdighet på miljöområdet. Länderna kan därför ta gemensamma initiativ inte bara i närområdet och inom EU utan också i globala sammanhang. Norge stod i och med Gro Harlem Brundtland som avsändare för FN-rapporten om hållbar utveckling, Sverige och Stockholm var värd för FNs första miljökonferens 1974 och Danmark arrangerade det hittills största miljörelaterade världstoppmötet i och med COP15 i Köpenhamn i slutet av 2009. De nordiska länderna tillsammans är en betydande finansiär av FN/UNEP-programmet. Samarbetet är ett inslag av långsiktigt nordiskt samarbete och stora insatser till miljöfrågor.

  • Detta kapitel inriktas på strategier, mål och pågående initiativ relaterade till grön tillväxt – Tre intressanta länders olika ansatser förenade genom sina höga ambitioner.

  • Ett gott utbildningssystem är en av de viktigaste förutsättningarna för utveckling av kunskapssamhälle. Utbildningssystemets kvalitet är avgörande för individens möjligheter på arbetsmarknaden, för att skapa ett konkurrenskraftigt näringsliv samt för att höja kvaliteten i forskningen. Det är naturligt att forskning och utbildning spelar en central roll i utvecklingen av kunskapssamhället.

  • De fakta och intryck som redovisas i denna bilaga har vuxit fram genom dokumentstudier samt intervjuer med företrädare för departement, myndigheter, akademin, näringslivet m.fl.