Table of Contents

  • Skyddet av skog har i de nordiska länderna huvudsakligen genomförts med stöd av natur- och miljövårdslagstiftningen, men även skogslagstiftningen förutsätter hänsynstagande till miljövärden i skog inklusive avgränsning och bevarande av värdefulla biotoper. Förverkligandet av skogsskyddet har i en del fall förorsakat konflikter mellan myndigheter och skogsägare. Frivilligt skydd, som definieras något olika i de nordiska länderna, har därför under senare år framförts som ett alternativ eller komplement till mer traditionella skyddsmetoder.

  • Nordiska ministerrådet finansierade 2008 projektet Frivilligt skydd av skog i Norden. Projektets huvudsakliga syfte var att intensifiera det nordiska erfarenhetsutbytet om frivilligt skydd av skog. Frivilligt skydd som det analyserats i detta projekt innebär att skogsägaren har ett starkt eget intresse av att skydda områden med höga naturvärden. Detta begrepp bygger därtill på ökad dialog och delaktighet i kontakterna mellan myndigheter, skogsbrukets intresseorganisationer och enskilda skogsägare.

  • Under de senaste årtiondena har avsevärda samhälleliga resurser satsats på skydd av skog i Norden. Många av de skyddade områdena ingår idag i det europeiska nätverket Natura 2000. Inrättandet av naturreservat eller naturskyddsområden kommer även i fortsättningen att utgöra en viktig del i strävandena att bevara skogarnas biologiska mångfald. Samtidigt är det uppenbart att nya kompletterande metoder och arbetssätt behövs för att länderna skall kunna uppnå de nationella bevarandemålen. Frivilligt skydd, som bygger på ökad dialog och delaktighet i kontakterna mellan myndigheter och enskilda skogsägare, har i diskussionen framförts som ett alternativ eller komplement till traditionella skyddsmetoder.

  • Frivilligt skydd har under de senaste åren förts fram som en viktig princip vid förverkligandet av nationella program och strategier för bevarande av den biologiska mångfalden i skog. Särskilt i Finland och Norge har en omfattande försöksverksamhet bildat grund för införandet av frivillighetsprincipen vid förverkligandet av skogsskyddet. Även i Sverige har man utvecklat skyddsformer, t.ex. naturvårdsavtal, och betonat behovet av ökad delaktighet och dialog med markägarna i det konkreta bevarandearbetet.

  • På basis av diskussionerna under seminariet i Eura och den föreliggande översikten av arbetet med frivilligt skydd i de nordiska länderna har projektgruppen identifierat ett antal teman av särskild betydelse i det fortsatta utvecklingsarbetet.

  • Miljöministeriet ansvarar för den strategiska planeringen och beslut inom miljöpolitiken. Jord- och skogsbruksministeriet har motsvarande ansvar inom sitt förvaltningsområde.