Table of Contents

  • Utvecklingstendenserna inom lantbruket tyder på en fortsatt koncentration av livsmedelsproduktionen till större jordbruksföretag. Samtidigt kan andra mindre konkurrenskraftiga lantbruk komma att utvecklas i annan riktning och få en annan roll i samhället. En fortsatt mångfald i lantbrukets struktur kommer sannolikt även i framtiden att vara en förutsättning för landsbygdens långsiktiga livskraft och för bevarandet av landskapets natur- och kulturvärden. Utvecklingen måste dock ske i samklang med de nya behov som en alltmer urbaniserad befolkning riktar mot landsbygden och mot lantbruket.

  • Projektet Lantbrukets och landsbygdens framtida roller har syftat till att utgöra ett forum för en samnordisk diskussion kring de areella näringarna och landsbygden i ett framtidsperspektiv. Bakgrunden är de pågående förändringarna inom lantbruket och därmed landsbygdens förändrade förutsättningar men också de nya behov och förväntningar som i dag riktas mot lantbruket och landsbygden.

  • Den generella utvecklingen inom jordbruket går i riktning mot allt större och färre jordbruksenheter. De pågående förändringarna inom lantbruket är omvälvande för landsbygden och för samhället i stort. Utvecklingen visar också att en alltmer urbaniserad befolkning i framtiden kan komma att ha helt andra behov och förväntningar kopplade till lantbruket och landsbygden än tidigare generationer. En central – och svår – fråga är mot denna bakgrund vilka krav som utvecklingen ställer på den framtida politiken, och hur denna politik i så fall bäst kan utformas.

  • Landbrugets samfundsmæssige betydning er vigende – også i landdistrikterne - men der prioriteres fortsat en betydelig, herunder eksportorienteret jordbrugsproduktion i Danmark. Produktionen skal samtidig medvirke til udvikling af bæredygtige landdistrikter økonomisk, miljø- og naturmæssigt samt socialt. I overensstemmelse hermed støtter Danmark politikændringen i EU med afkobling af støtten fra produktionen og større fokus på landdistriktspolitikken både indholdsmæssigt og finansielt.

  • Landbrugserhvervet overalt i EU gennemgår en hurtig strukturudvikling, som sikrer en stadig og stærk øgning af produktiviteten i produktionen af basale fødevarer. Noget afgørende i denne strukturudvikling er, at en stigende del af landbrugets produktion samles på stadig mindre antal meget store bedrifter, og at produktionen på de enkelte bedrifter specialiseres og organiseres i stadig mere vidtgående stodriftsform, hvor kapitaludstyr erstatter arbejdskraft som produktionsfaktor. Samtidig udvikler der sig sideløbende nogle alternative strukturer. Her er økologisk produktion i en eller anden form og smådrift bedrevet af mennesker som gerne vil bo på landet men ikke er afhængige af en fuld indkomst fra bedriften vigtige former.

  • Föredraget tog sin utgångspunkt i frågan om jordbruksstödet är ifrågasatt politiskt och bland allmänheten. Så är inte fallet, menade Myrdal, utan oklarheten ligger i vad man anser sig, och vill, betala för. Diskussionen kring multifunktionalitet bör inte begränsas till gården utan vidgas till hela samhället. Framtidens behov relaterade till jordbrukets produktion kommer i framtiden att vidgas. Konsumtionen av livsmedel kan inte öka utöver en viss gräns. I stället kommer nya behov riktas mot landsbygden. Vi behöver därför nya lösningar på hur dessa behov skall tillgodoses, och betalas. När allt fler önskemål riktas mot landsbygden kan också konflikter uppstå mellan olika intressen, dvs. mellan produktionen, ekologi, fritids/rekreationsbehov, kulturlandskap osv. Myrdal berättade också om pågående projekt på temat vid Sveriges Lantbruksuniversitet och den försöksverksamhet som bedrivs vid universitets gård Krusenberg i Uppland.

  • Projektets målsättning har varit att utgöra ett forum för en samnordisk diskussion kring lantbruket och landsbygden i ett framtidsperspektiv. Projektarbetet har bestått av dels en beskrivning av aktuell debatt i de nordiska länderna om synen på de areella näringarnas och landsbygdens framtida roll och aktuella förändringar i synen på landsbygden som miljö för boende, rekreation och turism, men också en fördjupning i vissa gemensamma frågeställningar kring utvecklingstendenser och mera metodinriktade frågor. I det följande görs ett försök att sammanfatta och diskutera de frågor som aktualiserats genom arbetet.