1887

Muslingemel i stedet for fiskemel i økologisk foder till æglæggende høns, kyllinger og andre husdyr

Nordisk seminarium 23.–24. januar 2007

image of Muslingemel i stedet for fiskemel i økologisk foder till æglæggende høns, kyllinger og andre husdyr

Ett Nordiskt Seminarium anordnades på Kristinebergs Marina Forskningsstation i Sverige i januari 2007 med syfte att sammanföra nordiska experter inom områdena kustvattenmiljö, musselodling, produktion av musselmjöl och ekologiskt foder. En anledning till seminariet var att fiskmjöl länge har använts som en proteinkälla i foder för t.ex. värphöns. Emellertid är användning av fiskmjöl inte KRAV-godkänd, samtidigt som tillgången på fiskmjöl minskar och priserna stiger. Deltagarnas intressen, kunskap och erfarenhet speglade hur musslor och andra marina djur som krabbor och sjöstjärnor istället skulle kunna utnyttjas som proteinkälla i ekologiskt foder och därmed även hur försörjningen av ekologiskt foder skall kunna tillgodoses efter 2012 då EU's krav på 100% KRAV-godkända råvaror skall uppfyllas för ekologiskt foder. Alla deltagarna var överens om att det finns en stor utmaning och möjlighet i att försöka utnyttja musslors och musselodlings potential till att framställa värdefullt musselmjöl samtidigt som kustvattenkvalitén förbättras.

Danish

.

Foderförsörjning i ekologisk grisköttproduktion (in Swedish)

Foder som används i ekologisk produktion ska till största del vara producerat på den enskilda gården eller inom landet. Olika regler gör att man inte kan använda alla fodermedel och fodertillsatser som används i konventionell produktion, t.ex. är enligt KRAV användningen av soja begränsad samtidigt som syntetiska aminosyror och köttmjöl är förbjudna att blanda in i fodret. Under svenska förhållanden innebär detta att fodret i de flesta fall kommer att baseras på spannmål som kompletteras med olika proteinfodermedel, som t.ex. ärtor, åkerbönor och/eller raps, för att tillgodose grisens behov av livsnödvändiga aminosyror. Tillgängliga inhemska proteinfodermedel har dock brister i innehållet av vissa aminosyror (särskilt lysin). Detta gör att det är svårt att täcka framför allt de yngre grisarnas behov, vilket kan leda till försämrad tillväxt och foderförbrukning, samt att slaktkroppen får ett högt fettinnehåll. Genom att kraftigt överutfodra med protein kan ett tillräckligt dagligt intag av de begränsande aminosyrorna uppnås. Detta är inte en långsiktigt hållbar strategi och kan få oönskade konsekvenser för såväl grisen som miljön. Höga proteinintag kan leda till hälsostörningar i form av magtarmproblem och medför stora förluster av kväve via gödsel och urin till miljön.

Danish

This is a required field
Please enter a valid email address
Approval was a Success
Invalid data
An Error Occurred
Approval was partially successful, following selected items could not be processed due to error